Veckorna innan utgrävningarna i kungsgårdskomplexet har masterstudent Hampus Norrgren arbetat intensivt med att tvätta och registrera fyndmaterial. Detta kommer från det tidiga 90-talets utgrävningar av södra kungsgårdsplatån. Ungefär hälften av det yngsta huset har grävts ut och i år ska dess norra gavel lokaliseras. Huset är mycket spännande för den byggnadstekniskt intresserade. En aspekt är byggnadens storlek som gör den till en av de allra största för sin tid i Skandinavien. Än mer intressant och fascinerande är alla byggnadsdetaljer. Eftersom huset brunnit finns delar av väggarna bevarade i form av förkolnade stolpar och horisontellt liggande flätverk. En annan sak är lerkliningen. Ingen av oss som tidigare studerat bränt husmaterial har sett rester efter ett hus som brunnit vid så pass hög temperatur. Husets lerklinade väggar har inte bara bränts till tegel, de har i stora delar av huset till och med förslaggats och smält. Det rör sig om flera hundra kilo material.
Bland den lerklining som inte förslaggats helt finns massor av bitar som berättar flera detaljer om husets konstruktion. Vi kan se släta fragment som visar att huset haft fint struken ut- och insida som antagligen varit kalkmålad. Andra fragment visar att lerkliningen varit armerad med en tätt lagd flätning bestående av 1-2 centimeter tjocka käppar, troligen av hassel. Vi kan se träfibrer och huggmärken från virket i leran och avtryck från bjälkar. Dessa visar att stolparna i såväl ytterväggarna som inuti huset inte bestod av rundvirke, utan av noggrant huggna rektangulära eller kvadratiska bjälkar.
 |
| På bilden ser man sökdra kungsgårdsplatån sedd från öster. Ett schakt kommer placeras i norra dellen (till höger på bilden). |
Mycket intressant info om byggnaden. Jag har vid andra byggnader också sett att vertikala stolpar har varit kvadratiska/rektangulära.
ReplyDeleteMycket intressant är att väggarna troligen var vitmenade.
För ett hus som varit lerklinat på detta sätt ska lerkliningen väga mycket, i många fall flera ton. Finns det någon fördelning av påträffad lerklining som antyder olika material i väggarna i olika delar av byggnaden?
Mvh
Gert Franzén
Båtgraven jag och Howard Williams grävde vid Skamby i Östergötland var nedsatt i ett kulturlager från förromerska järnåldern. Massor av lerklining. Och en del var sintrad, så jag trodde också först att det hade varit en helvetes eldsvåda. Men så erbjöd sig Ole Stilborg att titta på fynden. Och då visade det sig att de sintrade bitarna inte var lerklining, utan bitar av deglar och gjutformar. Värt att kolla!
ReplyDeleteHej,
ReplyDeleteSvarar på båda inläggen samtidigt. När det gäller om det är verkligen är lerklining, så är det verkligen så. Det är hundatals kilo som ligger backen. Vi har inte räknat vikten på den mängd som vi tvättat, men det rör sig om ett antal tiotals kilo och då har utgrävarna definitivt också gallrat en hel del i fält.
Någon fördelning av lerkliningen har vi inte gjort. Första prioritering har varit att tvätta och väga en del av det tidigare uppgrävda materialet. Nästa steg är att sortera ut diagnostiska bitar och börja tolka.
Jag tror preliminärt dock att det går att se skillnader i materialet. Strukna ytors karaktär varierar liksom avtrycken från grenar och virke. Det finns skillnader mellan utsidan och insidan av huset. Likaså finns det tendenser till skillnader i hur mycket olika delar av huset har brunnit.
Hej! Jag kommer att följa er blogg med stort intresse! När jag undersökte en hallbyggnad, som daterades till 1000-talet, i Skåne lade vi märke till att väggstolparna i västra delen av byggnaden, som vi tolkade som privat, var rektangulära. Detta kunde vi inte se i den del som tolkades som hallen, där var stolparna troligen runda. mvh Olle
ReplyDelete