Inför undersökningarna i augusti

Det börjar dra ihop sig för en ny grävomgång i Gamla Uppsala. Den första augusti sätter vi återigen spaden i marken och håller sedan igång månaden ut.

Denna gång kommer allt fokus ligga på Norra kungsgårdsplatån. Fram till förra året visste man mycket lite om denna platå. Redan på 1920-talet konstaterades att detta var en delvis konstgjord förhöjning i terrängen. Med utgångspunkt från storleken och formen antog man helt logiskt att det var ytterligare ett fundament för en mycket stor byggnad, kanske lik den vi  undersökt på södra platån. Samtidigt har den reella kunskapen om vad som funnits här varit mycket liten. Fram till förra året visste egentligen bara att byggnader från den sentida kungsgården stod här fram till 1963 och att föregångare fanns här under 1700-talet och troligen tidigare. Sist men inte minst visste man att platån åtminstone delvis var konstgjord.

Den norra platån fotograferad från väster. Foto: John Ljungkvist

I augusti 2010 valde vi att placera sökschakt på platån för att få ett bättre grepp om såväl platåns historia. Det visade sig att den var lång och komplicerad. Under platåns yta finns det en mängd lager från olika perioder. Djupaste nivån fanns i ett smalt sökschakt där den ursprungliga åsnivån  nästan låg 1,5 under torven. En 14C-datering från lagret precis ovanför åsgruset blev folkvandringstida. Över denna nivå har vi dateringar från 600-talet, 900-talet, 1200/1400-talet och sedan fram till våra dagar. I hög grad skiljer sig denna platå den södra. I det senare fallet har man under 700-talet lagt på ett tjockt lerlager för att skapa en ett stort upphöjt fundament till den sista stora hallbyggnaden. Även norra platån är delvis konstgjord, men på krönet såg vi inte lika tjocka, påförda lager. Lagren är många och tydliga, men de verkar främst att uppstått genom att generationer av hus ligger på varandra och de påförda lagren verkar vi finna på den naturliga höjdens kanter, inte på krönet.

Under lager från historisk tid fann vi förra året ett distinkt brandpåverkat lager med mycket sintrad lera och kol. Till karaktären påminde det en hel del om det brända materialet från den brända hallen på södra platån. Det är mycket lockande att tänka sig att hela kungsgården brändes vid samma tidpunkt. Tyvärr är det inte så enkelt. Fynd och 14C-dateringar från detta lager verkar snarare vara knutna till 600-talet, dvs. omkring 100 år före den stora hallen. Samtidigt ska man inte glömma att antalet dateringar fortfarande är litet. Underlaget för våra tolkningar kommer förändras betydligt under den kommande månaden.